Stürmgewehr 44

Under andra världskriget utvecklades ett behov av ett nytt infanterivapen. Man ville ha ett vapen som kunde skjuta automateld som en k-pist men med än räckvidd som ett gevär. Den tyska vapenindustrin anade denna efterfrågan och olika firmor la fram sina förslag. Problemet var att den vanliga gevärs patronen var för kraftigt och gav vapnet en för kraftig rekyl, för stor vikt och färre skott. De vanligt förekommande 9mm k-pist patronerna var å andra sidan för klena och skulle inte ge någon bra räckvidd. För att kringgå detta problem utvecklade man en ny patron typ, 7.92 X 33 även kallad Kurtzpatrone.

Under 1942 utvecklades två prototyper av ett gevär som använde kurtzpatrone. Betäckningen för vapnet blev Maschinenkarbiner 42, förkortat Mkb42. De tillverkades av Walter och Haenel. Det senare hade vissa fördelar framför Walter modellen och blev godkänt för produktion för att testas i strid. Under sent 1942 startade produktionen och det tillverkades 11.833st fram till tidigt 1943. Produktionen avbröts då Hitler fick reda på detta och stoppade tillverkningen av ett vapen som inte använde "vanlig" kaliber. Man kan på sett och vis förstå detta beslut då tyska vapenindustrin redan var hårt pressad och man ville motverka detta genom att standardisera så långt som möjligt.

Trots förbudet fortsatte produktionen av vapnet på fabriken Gustloff under beteckning Maschinenkarbiner 43 (G). Det fick tillåtelse att tillverkas eftersom Mkb 43 (G) var avsedd att använda vanliga gevärs kalibern. Detta vapen tillverkades i väldigt få exemplar, i praktiken handlar det om ett tiotal. Istället smyg producerades ett identiskt vapen fast med Kurtzpatrone kalibern och då under namnet MP43 för att försöka dölja tillverkningen med en k-pist beteckning.
Kort därefter kom sanningen dock fram till Hitler som åter igen beordra stopp av produktionen.
Samtidigt som detta skedde kom dock positiva rapporter från fronten där Mkb42 används om att det är precis ett sådant vapen man ville ha. Kort därpå tilläts produktionen av vapnet lite omgjort och under den nya betäckningen MP44.
I December samma år blev vapnets officiella namn Stürmgewehr 44, förkortat Stg44 eller StGw44. Vapnet tillverkades i flera firmor bl.a Mauser, Haenel och ERMA. Produktionen kom upp till 5000/månad.

Vapnet blev revolutionerande produkt och är de flesta moderna automatkarbiners förebild. Den engelskspråkiga betäckningen på infanteri eldhandvapen "assult rifle" kommer just från Stürmgeweher. Designen lär ha även inspirerat Michail T Kalaschnikow då han byggde AK47an, även då det bör påpekas att de invändigt skiljer sig markant.

Stg 44

Längd                   94cm
Vikt                      5.2kg
Ammo                   7.92 x 33 Kurtzpatrone
Mag                      30skott
Utgångs hastighet  700m/s
Effektiv räckvidd     400m