TET 2009

Ett Airsoft-live scenario anordnat av TAC. Genomfördes på Rosersbergs övningsområde under 3 dagar i JUNI 2009. Spelet är byggt på historiska händelser men deltagarna spelar fiktiva personer.

Kort historiskt om TET Offensiven:
Vietnamkriget dominerades mest av kommunisternas gerillakrig där de gjorde allt att störa fienden utan att hamna i regelrätta slag. I slutet av Januari 1968 ändrade de dock sin taktik och försökte sig på en massiv offensiv riktad mot städer och militära installationer över nästan hela Sydvietnam.

Offensiven var planerad under vietnamesiska högtiden "TET" då majoriteten av ARVN (Sydvietnams Arme) var lediga. Förberedelserna till denna offensiv lyckades hållas ganska hemliga. Man trodde att om det kommer en offensiv någonstans så är det vid Khe-San i norr där NVA (Nordvietnams reguljära armen) hade under mer än en månad belägrat enheter ur amerikanska marinkåren
 

Den kommunistiska offensiven slog till överraskande under 30 och 31 Januari. Offensiven tog de allierade på sängen, läget var kritiskt de första timmarna och ovist de första dagarna. Men kommunisternas förväntningar på att civilbefolkningen och även möjligen de sydvietnamesiska soldaterna skulle vända sig mot amerikanerna slog aldrig in. Tvärt om så mobiliserade 90% av ARVN inom 72 timmar och flera förband slogs till och med ihärdigt mot kommunisterna.

NVA med FNL (National liberation front - även kallad VietCong "VC") underlägsna de allierades eldkraft förlorade område efter område. Efter stora förluster och då det stod klart att TET offensiven inte hade lyckat drog de sig bort mot lansbyggden och djungeln. Endast i den gamla kejsarstaden Hue och i delar av Saigon valde de att fortsätta kämpa. Det blev en hård och utdragen strid om varje hus och varje rum. Inte först efter flera veckor blev alla områden rensade och då hade NVA med FNL kämpat  till nästintill sista man. Man hade förlorat stort i antal förluster och utrustning, det skulle ta många år innan man kunde gå på offensiven igen. FNL var nästan helt krossat, men det skulle visa sig att de hade vunnit en enorm propaganda seger som slutligen skulle leda till att USA drog sig ur konflikten.


Vårat scenario utspelar sig utanför Saigon den 29-31 Jan 1968. 1st INF hade till uppgift att bevaka områdena norr om Saigon där bland annat Tan Son Nhut flygplats ligger som användes av Amerikanskt och Sydvietnamesiskt stridsflyg. Detta var givna mål för offensiven och området drabbades hårt under striderna. På riktigt blev Hoc-Mon aldrig attackerat av större förband - på kartan ovan för TET har vi lagt till FNL 263/2.

Scenariot utspelar sig i den lilla förstaden Hoc-Mon 5km nordväst om Saigon och Tan Son Nhut Airbase. Spelet genomfördes i Rosersberg på gamla räddningsverkets område.


    

Dag 1. (29 Jan).
Amerikanska förstärkningar anländer till 1st INF basen. Efter en välkomst genomgång så skall en rad sysslor utföras, tält skall resas, fordon göras klara, vatten och matförråd fyllas på, upprätta en ny förbandsplats, kontrollera utrustning etc.


Styrkan fördelas på 2 plutoner (varav en var fingerad reservpluton pga få spelande. Totalt fanns det en stab bestående av kompanibefäl, radiooperatör, ett plutonsbefäl samt tre gruppbefäl som ledde var sin grupp. Gruppernas storlek var ca 8 man. Utöver detta fanns det fordonsförare samt en LRRP/sniper grupp som agerade självständigt.

Grupperna hade ett roterande schema, med följande uppgifter.
- Vakt i basen, beredskap
- Patrull, skickades ut på olika sidouppdrag.
- Ledig, kan lämna basen och åka in till stan (Hoc-Mon)- dock obeväpnade.

Hoc Mon

Ming station
i stadens centrum.
Cykel mek och försäljare. Budhist munken talar till folket. Trong-Vu's restaurant  ARVN befälet och en västerländsk fotograf.

I staden har ARVN ansvaret för lag och ordning. I form av MP kan de även rå på US trupper som bryter mot lagar och ordningsregler såsom bära vapen på ledigheten eller svina ner på stan. Förutom detta ser MP chefen till att det inte sker några skumma affärer i stan som inte han själv kan tjäna en hacka på.


Dagen flyter på utan någon större incident.

 

Dag 2. (30 Jan).


På morgonen gör kompanichefen och plutonsbefälet en visit till staden. Här upptäcker de antiamerikansk propaganda i form av lappar och afficher utsprida på stan. En lapp sitter redan på deras fordon trots att de nyligen anlänt. Upprörd tar befälet kontakt med ARVN chefen som viftar bort incidenten med att det säkert rör sig om en eller ett fåtal liberala aktivister som är för fega att göra något annat. Lapparna måste ha dykt upp under natten och det blir nog ingen svårighet att ta reda på vem det var. "Efter jag har förhört några så kommer alltid sanningen fram" tilläger han. Svaret från ARVN chefen möts av skeptism. Det blir inte bättre att denne kräver att även US befälen lämnar in sina vapen - något de vägrar. Därefter är stämningen mellan US och ARVN ganska sval.


Lt. Boone hälsar på lediga trupper, samtalar med journalisten samt tar en titt på stan där allt verkar lugnt. Därefter återvänder han till US basen.


Under ytan (bokstavligen) är inte allt så stilla och lugnt. Det har funnits en Viet-Cong cell i stan under en längre tid. Nu är rekryteringen i full gång för den kommande offensiven. Ledaren som officiellt är en journalist från en mindre tidning har anlitat flera lojala civila i stan. De har fått börja med små enkla uppdrag för att visa sin lojalitet. De har även bidragit till att kartlägga fiendens baser, deras rutiner och beväpning, antal m.m.


Vidare har Viet-Cong cellen sålt knark till bland annat Trong-Vu's restaurant för att tjäna pengar samt för att undergräva fiendetruppernas stridsförmåga. De senaste levererade partiet är skadligt fulknark.
Försäljningen går bra och nästan helt öppet då den korrupta ARVN chefen tillåter Trong-Vu att sälja så länge denna betalar bra mutor.


Under dagen genomförs flera ceremonier i samband med det kommande TET(nyårs)firandet.


Under eftermiddagen får 2. grupp i uppdrag att genomsöka ett skogspart i landsbyggden en bit norr om Hoc-Mon. LRRP enheter har hittat spår och sett aktivitet i området som tyder på en möjlig vapengömma. Det är dock ingen vanlig vapengömma utan det är en av många vapen/ammo depåer som precise har förberetts inför TET-offensiven. Denna är dessutom bevakad av stridsberedda trupper.

2. gruppen och LRRP gruppen anländer till området. De försöker ta sig fram obemärkt. LRRP gruppen (streckat) tar sig fram på den den svårare mera öppna terrängen . 3.e grupp tar sig fram längst med bäcken i skydd av vegetationen.
Trots försiktighetsåtgärderna blir de upptäckta och en eldstrid uppstår. US styrkan lyckas nedkämpa några ur fienden (någon lyckas dra sig ur) och finner vapengömman. Den är dock vid denna tidpunkt nästan tom då VC har redan utrustat många i landsbyggden med vapen.


Uppspelta åker gruppen igenom Hoc-Mon där de införskaffar bira för att fira. De blir dock avvisade av ARVN och måste först åka tillbaka till US basen där de blir avlösta och får ledigt in till stan - obeväpnat.


Väl i stan spårar festandet snabbt ur till en vild orgie i sprit, rock-n-roll, droger och sex. Delar av 1.a och 3.e gruppen anländer och festar loss med resten av plutonen. Sergeanten hittas senare livlös utanför bordellet. Man misstänker överdos men denna blev mördad av en Viet-Cong aktivist agerande som prostituerad. 

   

Innan man hinner tillkalla MP  smäller det till och därefter skjuts det överallt. TET offensiven har slagit till med full kraft. ARVN soldaterna gör ett något förvirrat men i alla fall dugligt försvar. Under denna strid lyckas många av av USGI att sticka från stan och mot basen. ARVN håller ut i ytterliggare en stund innan stan faller i Viet-Congs händer. Några få ARVN lyckas ta sig till amerikanska basen men även den är vid detta läge under attack. Man väljer att dra sig ännu längre bort mot HQ området för 1st INF där bättre försvar kan ordnas. VietCong firar sin seger.


US styrkan samlar sig till ett bättre försvar kring 1st INF HQ som ligger en bit söderut mot Saigon. Där står de emot några mindre attacker men Viet Congs styrka verkar avta allt eftersom. Mot kvällen anländer dessutom förstärkningar till US styrkan där trupperna nu får en kort vila.
Samtidigt ändrar Viet-Congs taktik, de avslutar attackerna och istället går de på defensiven. De förskansar sig i de nyss tagna området. 


På kvällen gör 1st INF trupper en framstöt i riktning mot Hoc-Mons järnvägsstation. De möter ett välorganiserat försvar och lyckas först långt in på natten nå och säkra delar av området. Men i det närliggande industriområdet biter sig VC fast. Försök att driva ut dem misslyckas och till slut måste US styrkan blåsa av vidare framstöt i väntan på fler förstärkningar.


Dag 3. (31 Jan).


På morgonen har tillräckligt stor styrka samlats för att återta Hoc-Mon. Lt Boone går igenom anfallsplanen med sitt manskap och därefter bär det iväg.


VC har förskansat sig väl så framryckninen går långsamt men med överlägsen eldkraft jobbar sig amerikanska trupperna fram hus för hus.


US styrkan går fram på tre täter som ger varandra bra eldunderstöd. De använder rök för att ta sig fram över öppna ytor. När VC börjar bli inringade drar de sig mot Hoc-Mon  centrum.

 

US styrkan är dem hack i häl. Det är en utdragen seg strid som pågår i timmar.


Efter hårda strider har amerikanarna säkrat nästan hela staden men fortfarande återstår det försvarsfickor som måste nedkämpas. En av dem är tunnelsystemen som löper under stan och som ständigt ger fienden möjlighet att dyka upp på oväntade ställen. Detta visar sig vara extremt svårt jobb då det finns mineringar lite var stans och fienden kan dyka upp bakom varje hörn.


Läget för VC är hopplöst, de är helt inringade och US trupperna får ständigt nya förstärkningar. Det återstår i praktiken endast en försvarsficka kvar nu och det är ARVNs tidigare hus samt det intilliggande huset "Trong-Vus restaurant". Efter en sista kraftansträngning är dock dessa försvarsnästen nedkämpade. ARVN flaggan sätts åter upp på sin plats.


1st INF trupper pustar ut efter striden.